I AM FAILING


Kom just hem från dagens matteprov.
På matteproven hittills har jag med hjälp av en procents skicklighet, nittionio procents tur och Guds välsignelse lyckats få G+, G+ och VG, men den här gången blir jag fan GLAD om jag "bara" får ett IG.

Men som det känns nu så kommer jag komma till nästa mattelektion och mötas av läraren som vill prata med mig i enrum. Så lämnar vi klassrummet, går ut i korridoren och in i lärarrummet, där hela personalstyrkan (lärare, rektor, vaktmästare och städare) samlats med baseballträn och järnrör för att banka skiten ur mig som straff för att jag gjorde så dåligt ifrån mig på provet. Men men, jag håller tummarna för endast ett IG som sagt.


Lite roligt hade jag på provet i alla fall. Precis innan vi började så visade en kille i klassen sin mobil för mig. Den var helt bucklig och skev, och jag undrade varför den såg ut som om den blivit överkörd av en finlandsfärja. Svaret jag fick gav mig dagens garv. "Nä, alltså jag skulle lägga in en pizza i ugnen igår, och så råkade jag lägga in mobilen i ugnen också". Haha! Hur fan RÅKAR man lägga in sin telefon i ugnen? Men det hade han lyckats med i alla fall, och inte upptäckt det förrän en kvart senare då han skulle ta ut pizzan.

Många sköna historier har jag hört om hur folk trashat sina mobiler, men den där tog fan förstaplatsen. Enda missödet jag haft med pizza i ugn är när jag glömt bort att ta ut den, och man 40 minuter senare går förbi köket och undrar varför det luktar avliden pensionär och ser en pizza som ser ut som en repig LP-skiva med samma konsistens som ett knäckebröd.

Men då är det bara ringa med sin svala och fungerande telefon till pizzerian och be Machmoud styra upp en kebabpizza åt en. #winning
ALLMÄNT | | 5 kommentarer |

OTROHET

Det är alltid kul att komma bort från regionen vars telefonnummer börjar på 08. Ett tag i alla fall. Jag har alltid sett det som att Stockholm är min tjej, som jag älskar och håller kär och anser är vackrast i världen. Men ni vet hur det blir... efter ett tag hamnar man i samma rutiner, allt blir liksom slentrianmässigt och man börjar ta henne för givet. Då händer det att man är otrogen med en annan stad ibland.

Man åker iväg och vänsterprasslar lite liksom. Den här gången blev det Göteborg. Sen ett och ett halvt dygn efter att jag vinkat farväl till min tjej så kommer jag tillbaka, lite skamsen eftersom jag svikit henne, men när jag sitter på tåget och är nån minut ifrån centralstationen och får syn på stadshuset och Riddarfjärden och alla upplysta hus på andra sidan vattnet, då blir jag kär på nytt.

Och så går jag genom gången mellan tågen och tunnelbanan, tillsammans med en halv miljon andra människor som stressar förbi, då blir jag helt lugn och harmonisk i kroppen igen. Så där som andra människor kanske känner när dom kommer ut på landet och blickar ut över en solig äng med fåglar som kvittrar och blommor som är färgglada.


Men Göteborg är fan fint. Som jag sa till några där nere under festen, jag tar varje chans jag får att dissa Göteborg, men innerst inne gillar jag faktiskt den lilla byn. Sköna och trevliga människor med en jävligt rolig dialekt, och när jag tvingade några infödingar att dra några Göteborgs-skämt á la värdelösa ordvitsar, då var det liksom kronan på verket. Så jag ångrar inte att jag åkte dit och var otrogen, men nu ska jag hålla mig till samma tjej ett tag... om jag inte får ett skamligt erbjudande från typ New York som vill att jag ska komma över och "kolla på film" eller nåt.



Bild från syrrans fest... många sköna människor med många sköna dialekter.



Klassisk ta-foto-på-sig-själv-inne-på-muggen-bild som alla stora bloggerskor brukar använda sig av. Tyvärr råkade jag skymma mitt ansikte med telefonen, så ni får helt enkelt lita på mig när jag säger att jag är snygg som ett jävla as där bakom.
ALLMÄNT | | 9 kommentarer |

JA MÅ HON LEVA!


Jag var alltså i Göteborg i helgen och firade syrrans 30-årsdag. Kanske skriver mer om det imorgon, men just nu lämnar jag er med ett litet videoklipp från kvällen när några i sällskapet började sjunga lite spontant för födelsedagsbarnet.

Man sjunger alltså inte "Ja må hon leva" i Göteborg fick jag lära mig, utan där sjunger alla så här istället.
ALLMÄNT | | 2 kommentarer |
Upp