TILLBAKA TILL FRAMTIDEN

 
I skolan idag fick vi i uppgift att skriva ett brev till oss själva i framtiden. Ett brev som ska öppnas om två år när vi tar examen. Man fick skriva vad man ville, men det var väl implicit att det skulle handla om ens förväntningar och förhoppningar på utbildningen och framtidsmål och planer och hej och hå. Så kan man öppna brevet om två år och se hur det gick med allt. Spännande va?
 
 
Jag skrev nåt i stil med:
 
Tja Emil, läget? Hur är det i framtiden då? Har du på dig en silvrig overall och åkte du din flygande bil till skolan eller? Och spelas Rihanna på radio fortfarande? Hoppas inte...
 
 
Sen hann jag fan inte skriva nåt mer, för då började rektorn samla in våra brev. Inte för att hon var stressad eller för att jag skriver långsamt, det var bara att jag satt en bra stund utan att komma på nåt att skriva. Märks det att jag inte kom på nåt eller?
 
Skönaste var när rektorn berättade om en kille för några år sen som fått samma uppgift. Han skrev brevet, sen stoppade han ner tjugo kronor i kuvertet också. "Så jag har pengar till kaffe när det öppnas om två år". Haha. Jag ville göra samma sak, men avstod på grund av att jag gillar inte att härma andras kreativitet. Och för att jag inte har tjugo kronor.
ALLMÄNT | | 3 kommentarer |

VAR DET BRA SÅ?

(Obs, det är inte personen på bilden som skrivit detta inlägg, det är bara nån lirare som fick komma med när jag googlade efter en passande bild. Så vet ni, om ni blev förvirrade)
 
 
I samband med att jag skulle på spexigheter hela dagen, kvällen och natten i fredags så drog jag den knivskarpa slutsatsen att jag eventuellt skulle må som en jävla traktor dagen efter, och därmed eventuellt skulle ha vissa svårigheter med att gå upp och jobba klockan sju på morgonen, vilket jag var schemalagd att göra.
 
Så jag bytte helgtider med Oscar, vilket resulterade i att jag fick spendera 2 timmar i kassan igår. För det första hade jag nästan glömt bort att jag ens har ett jobb eftersom jag är där så sällan nu för tiden. För det andra så var det många, många år sen jag fick spendera 2 timmar i en kassa. Och för det sjunde så är det inte min favoritsyssla att vara i en kassa på den sida man tar betalt på, men lite har jag i alla fall att skriva om nu...
 
 
- Jag sa åt min kollega att han skulle "sluta vara sämst" efter trehundrade gången jag hunnit störa mig på honom under förmiddagen. Det kan väl tyckas vara en hård grej att säga till nån, men jag ser det som en uppmuntrande peppning. Sluta vara sämst liksom. Då blir du lite bättre. Och det är ju bra.
 
- Jag leker ju Tetris när jag lägger upp kundens varor på min sida av kassabandet. Måste ju fördriva tiden på nåt sätt, och dessutom blir det sjukt fint när jag gör så och kunderna blir alltid glada och ger mig verbala avsugningar i form av komplimanger. Så hade jag en kund vars varor jag hade lagt upp extra snyggt på bandet medan hon stod på sin sida och packade upp ur vagnen, ja då kommer hennes typ sexåriga snorunge och börjar flytta runt på allt som jag ställt upp. Skickade makaronpaketet åt helvete, drog ner filmjölken till helt fel sida, och så vidare. "Ge FAN i det där, för i HELVETE, din jävla nolla" ville jag uppmuntra ungen till, men vet inte hur mycket komplimanger från mamman det hade resulterat i, så jag lät bli.
 
- Jag tror jag är allergisk mot mynta. Varje gång den där rackaren i krukan kommer på bandet åkandes i min riktning så känner jag bara för att nysa på kundens varor framför mig. Jag ska dricka en mojito i helgen tror jag, och ta reda på om jag dör eller överlever.
 
- Pratade med Jens som visade upp en svag nyans av ljuslila på sin ena arm. Han berättade att han hade fastnat med armen i kassabandet, vilket öppnade upp för tio följdfrågor eftersom jag ställer mig undrande till hur fan man lyckas med det, men jag sket i att fråga. Så avslutade han berättelsen om det äventyret med att säga att han hade legat under övervakning på sjukhuset hela natten efter incidenten. Det öppnade upp för ännu fler följdfrågor, men jag sket i att ställa dom också.
 
- Vuxna människor som lämnar över sedlar som ser ut som pappersflygplan som kraschlandat med tanke på hur jävla ihopknölade dom är... varför är ni en del av samhället?
 
- Så trött man blir på sin egen röst efter att man sagt "var det bra så?" oavbrutet i två timmar. Jag ska börja säga nånting annat istället. Vad vet jag dock inte. Kanske "was it good with that?" som Dennis sa till en kund från utlandet en gång, vilket jag tyckte var hysteriskt kul.
 
 
Fyra år sen i kundtjänst, där jag brukar vara när jag är på jobbet. Där kan man också fördriva tiden om man vill.
ALLMÄNT | | 3 kommentarer |

SPEX

Om ni trodde att jag ljög när jag i inlägget under detta skrev att jag skulle ha inspark med skolan i fredags så tänkte jag nu lägga upp lite bildbevis på att det faktiskt inträffade, och att jag var där.
 
Superkul var det i alla fall, med spexande från tidig förmiddag till sen natt. Bland annat delade vi in alla oss ettor i tolv lag, med tio personer i varje grupp från olika klasser. Så fick vi spexa runt på stan med utmaningar och lekar och olika stationer där det delades ut alkohol. Sen vidare till Gärdet där vi fortsatte tramsa oss med diverse tävlingar mellan lagen.
Vilket lag som vann? Ja, det var mitt lag. Kul att det kom upp.
Vi vann varsin champagne och tydligen en herrans massa chokladkakor som nån snabb tjej i mitt lag "tog hand om" och nu har i sitt skåp i skolan. Får hugga tag i henne i veckan, för jag ska fan också ha choklad.
 
Alla fall. Här är lite bilder.
 
Samling i skolan för genomgång av det kommande spexandet.
 
Vissa körde tema aerobicsinstruktör från 80-talet typ
 
 
Mitt lag vid första stationen i Vanadislunden nån gång på förmiddagen.
 
 
 
 
Några tvåor står utanför skolan och är funktionärer eller nåt.
 
 
Arrangörerna av insparken / spexeriet
 
 
Nyanlända till Gärdet.
 
 
 
 
Spex...
 
 
Tillbaka på skolan där vi fortsatte dricka och spexa.
 
 
Spöket Anna och Feride och Hanna
 
 
Innan skolans utgång till Undici så hade några av oss samling hos en tjej i klassen som bor på Mosebacke torg. Vi har två tjejer i klassen som bor på Mosebacke. Själv skulle jag hellre dö än att ha en lägenhet mitt i hjärtat av Södermalm. Hur som helst, efter detta gick vi vidare till klubben som skolan hade styrt upp...
 
 
...fast det var i och för sig inte alla som GICK dit.
 
 
 
En film jag slängde ihop igår kväll från när vi körde ballong-spex vilket var den sista och avgörande tävlingen innan mitt lag kammade hem hela skiten. Ja, det var nämligen mitt lag som vann. Vad kul att det kom upp igen!
 
Tack för en sjukt rolig dag och kväll...
ALLMÄNT | | 2 kommentarer |
Upp