BILDER FRÅN PROMENADEN




Här var alltså bilderna från min promenad som jag skrev att jag skulle ta i förra inlägget. Finns inte så mycket att säga förutom att duvor är oblyga och sniglar är slemmiga och Värmdö-skylten är finare på somrarna när det är färgglada blommor som text.
 
Men jag kan säga en annan sak. Ni ser bilderna med vattentornet och stängslet med graffitin?
Det var en kvinna här i Gustavsberg som födde två barn, ett 1993 och ett 1999, som hon ströp ihjäl båda två och stoppade in i frysen. Hennes 13-årige son hittade ett av barnen i frysen en dag och gick ut med det i skogen och la det vid vattentornet.
I maj 2002 så hittades barnet i skogen, och kvinnan greps, samt berättade att det fanns ett till barn i frysen där hemma, som alltså legat där i flera år. Vad hon fick för straff? Jo, tre års fängelse, vilket hennes advokat tyckte var lite väl hårt. Han tyckte att "det fanns utrymme för ett kortare straff" enligt artikeln jag kollade upp nu. Ett och ett halvt år för varje dödat barn alltså.
 
Sveriges rättssystem, återigen, vilket jävla skämt.
 
Det roliga är att den kvinnan jobbade i affären bredvid mitt jobb. Och jobbar där än idag vad jag förstår. Och bor kvar här nånstans. Dom flesta här verkar veta vem hon är och hur hon ser ut, men JAG har ingen jävla aning. Med största sannolikhet så har jag pratat med henne ett antal gånger. Det känns lite sådär om jag ska vara ärlig. Jag känner bara rent spontant att jag inte vill ha nåt att göra med folk som mördar sina barn och stoppar dom i frysen, men det kanske bara är jag.
 
 
Jaja. Missa inte nästa inlägg, då ska vi prata om andra världskriget, discoteksbranden i Göteborg, samt diskutera djurplågeri.
ALLMÄNT | |
#1 - - Anonym:

Vi är så lika du och jag! Skulle heller aldrig vilja snacka med en dama som stoppat ungar i frysen

#2 - - emil:

Åhh, min själsfrände <3

#3 - - Anonym:

Jag tänkte precis detsamma! Vad gör vi nu..?

#4 - - Anonym:

Hon jobbar på Brisak, du har säkert sett henne. När hon inte jobbar åker hon runt med sin mamma. Hon är blond och typ i 45-årsåldern. Det sjuka är att hon jobbade på Brisak innan hon mördade barnen och fick alltså komma tillbaka dit efter hon suttit av straffet. Kan ju undra hur bröderna Isaksson tänkte där...?

#5 - - emil:

Jag vet, ville bara inte skriva namnet på hennes arbetsplats. Men jag har hört samma beskrivning innan som du gav nu. Det cementerar bara ännu mer mina misstankar om vem det är. Och det är i så fall inte så kul för den personen gillar mig som fan, och brukar prata rätt mycket när hon är inne på mitt jobb.

Men vi pratade om det på mitt jobb, om samma sak skulle hänt där. En kollega mördar sina barn, stoppar in dom i frysen, får fängelse några år, och kommer tillbaka sen. Hur stel stämning skulle det vara i lunchrummet om man satt där med henne och försökte äta sin Felix färdigmat om hon satt vid samma bord? Fy satan.

#6 - - Deli-Anna:

Korthårig, blond, ca: 1,65 cm. Går alltid och handlar med sin mamma. Båda pratar jättemycket med alla i personalen. Dom brukar va inne strax före 11-12 i flesta fall. Ska ringa till dej nästa gång jag ser henne och du jobbar. För jag visste inte heller vem det för förrens för ett år sen eller så. Du kommer garanterat säga: "Jasså är det hon!" Kan berätta mer för dej imorrn 07:47, när jag tar frukostciggen.

#7 - - emil:

Men ååååååååhhhhh... då vet jag vem det är. Shit. Och henne har jag fan pratat sjukt mycket med under åren. Herregud. Skev stämning nästa gång jag ser henne.

Men ja, ses på taket imorrn 07.47!

#8 - - jennie:

Nu vill jag verkligen också veta hur hon ser ut. Antar att jag får se till att vara på jobbet 07.47 för att få reda på mer. Jättespännande.

Skulle egentligen bara säga att det är en jättefin bild på undulaten.

#9 - - emil:

Jennie, du vet antagligen också vem det är när du ser henne. Såg att du börjar 11 imorgon men kom och ta en cigg med mig och Anna 07.47 ja!

Och hahaha nu såg jag på din blogg att du fått ett ärr på EXAKT samma ställe som jag fick, bara att ditt är lite mer snett. Eller det kanske inte blev ett ärr av det? Men jag hoppas det.

#10 - - Syster Anna:

Diskoteket där det brann är nu någon slags minnesplats. Jag var där med Karin och Lisa när det öppnade då det var tio år sedan branden. Både fint och sorgligt. Minns starkast en halvsmält walkman som någon hade haft med sig.

Jag bor ju vid det stället.

Det sjuka var att samma kväll vi var där så var det en inspelning av serie/film eller liknande där det var en skottlossning och någon dog. Vi gick förbi där och jag tyckte det kändes lite sjukt. Leka död när folk som dött på riktigt hedrades i närheten.

#11 - - Isabella:

Det är en duva du syftar på? :p

#12 - - Simon:

Isabella, duva?! haha nu skämtar du allt med oss!

#13 - - Steffie:

Jag bodde granne med kvinnan...

Upp