emil.blogg.se

 

Idag hade vi bland annat projektledning i skolan och lektionen avslutade vi med att sätta oss i en ring (varför gör man inte sånt oftare i skolan?) och så skulle var och en skriva ner på en lapp och säga nånting om sig själv som dom andra i klassen borde känna till och kanske ta hänsyn till om det behövs.

Vissa sa att dom har tinnitus varpå man får tänka lite på ljudvolymen, nån sa att han har svårt att koncentrera sig under samtal men då är det bara skaka om honom så han kommer in i matchen igen, nån sa att han kan se arg ut när han är fokuserad men då är han inte arg på riktigt, och så vidare...

 

Jag själv sa att jag - ibland - har en tendens att vara extremt ironisk. Men att jag försöker hålla tillbaka det nu när vi inte känt varandra så länge, men om jag nån gång säger nåt helt sjukt och ser helt allvarlig ut så får ni utgå från att jag är ironisk. Och vänta bara, för om ett och ett halvt år så kommer jag säga helt störda grejer, men då hoppas jag att klassen lärt sig att jag bara är ironisk som sagt.

För det kan vara bra att känna till den egenskapen hos mig, så man inte får för sig att jag är psykiskt sjuk eller liknande.

 

Efteråt visade Johannes mig vad han från början skrivit för nåt som var bra att känna till om honom, men nåt han inte hade berättat inför klassen. "Jag har mördat en person" stod det på lappen. "Apropå ironi..." sa han.

 

Så  j ä v l a  roligt.

 

Jag höll egentligen på att skriva två andra inlägg, mer eller mindre samtidigt, men nu ska jag knalla över till Magda och ta ett glas vin istället, så jag får posta dom inläggen imorgon efter jobbet. Ville bara skriva nånting, trots att det var en "you had to be there"-grej.