OTROHET
Man åker iväg och vänsterprasslar lite liksom. Den här gången blev det Göteborg. Sen ett och ett halvt dygn efter att jag vinkat farväl till min tjej så kommer jag tillbaka, lite skamsen eftersom jag svikit henne, men när jag sitter på tåget och är nån minut ifrån centralstationen och får syn på stadshuset och Riddarfjärden och alla upplysta hus på andra sidan vattnet, då blir jag kär på nytt.
Och så går jag genom gången mellan tågen och tunnelbanan, tillsammans med en halv miljon andra människor som stressar förbi, då blir jag helt lugn och harmonisk i kroppen igen. Så där som andra människor kanske känner när dom kommer ut på landet och blickar ut över en solig äng med fåglar som kvittrar och blommor som är färgglada.
Men Göteborg är fan fint. Som jag sa till några där nere under festen, jag tar varje chans jag får att dissa Göteborg, men innerst inne gillar jag faktiskt den lilla byn. Sköna och trevliga människor med en jävligt rolig dialekt, och när jag tvingade några infödingar att dra några Göteborgs-skämt á la värdelösa ordvitsar, då var det liksom kronan på verket. Så jag ångrar inte att jag åkte dit och var otrogen, men nu ska jag hålla mig till samma tjej ett tag... om jag inte får ett skamligt erbjudande från typ New York som vill att jag ska komma över och "kolla på film" eller nåt.
Bild från syrrans fest... många sköna människor med många sköna dialekter.
Klassisk ta-foto-på-sig-själv-inne-på-muggen-bild som alla stora bloggerskor brukar använda sig av. Tyvärr råkade jag skymma mitt ansikte med telefonen, så ni får helt enkelt lita på mig när jag säger att jag är snygg som ett jävla as där bakom.
hey, vad coolt att ni hängde precis i de lokalerna jag spenderar min största dagliga tid; kemihuset på chalmers!!