PROSIT
Nu nös jag precis. Eller säger man nyste? Nä, nös måste det vara.
Eftersom jag sitter ensam hemma så tog jag i som fan, som jag alltid gör när jag nyser och ingen är i närheten som kan betygsätta mina nysningar. Det är skönt och befriande att nysa. Det är svinstörigt när man har en nysning på gång, men som aldrig vill komma loss. Den bara ligger kvar där i systemet och man kan inte slappna av förrän man blivit av med den. Det brukar hjälpa att titta rakt in i en lampa eller ännu bättre, solen, men har man inget sånt i närheten blir det svårt.
Nåt jag hatar är att känna att en nysning är på gång på jobbet. Särskilt när jag är fast med en kund och inte gärna kan lämna platsen utan att kunden märker det. Kunder kan vara dumma i huvet ibland, men tro mig - om jag skulle smyga därifrån i mitten av en diskussion så finns det en överhängande risk att dom skulle notera det.
Då står jag inför två alternativ.
1. Försöka "kväva" nysningen. Det brukar jag göra genom att hålla andan men samtidigt försöka andas ut, vilket kanske låter konstigt men det brukar funka. Men när det inte funkar är det som en fördämning som brister och nysningen blir 10 gånger värre än den skulle bli i vanliga fall.
2. Nysa och hoppas på det bästa. Brukar funka rätt bra då jag personligen anser att jag nyser jävligt snyggt. Det är liksom inga konstigheter. Bara "Shooohh" och så är det inget mer med det.
Tur att jag inte ärvt farsans nysnings-gener. Han nyser som vanligt, men avslutar med att skrika med en helt fantastisk ljudvolym. Typ "Atchho-AAAAWWRRRHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!" och bara vrålar ut det sista i 200 decibel. Folk som inte känner till detta brukar oftast drabbas av ofrivilliga hjärtattacker. Inte för att det kanske finns frivilliga hjärtattacker men ni fattar vad jag menar.
Avslutningsvis ska jag berätta en liten anekdot på samma tema.
Jag var på en dejt för några år sen med en tjej som jag skulle gå på bio med.
Efter bion så bjöd jag henne på fin restaurang. McDonald's.
Jag var den här höstkvällen djävulskt jävla förkyld och vid ett tillfälle under den romantiska middagen så sätter jag tänderna i min flottiga hamburgare i exakt samma ögonblick som hon säger nånting roligt. Det resulterar i att jag reflexmässigt börjar skratta. Om jag tycker nåt är halvkul så fnissar jag lite med näsborrarna. Men just det där var hysteriskt kul och all min kraft i kroppen vill pressa skratt-luft ut genom munnen. Tyvärr var min mun blockerad av en jävla Big Mac vilket leder till att skrattet måste ut den andra vägen - genom näsan. Och då är det inte bara luft som kommer ut därifrån utan även cirka två kilo snor som landar på min hamburgare.
JAG tyckte det var skitkul och brydde mig ärligt talat inte så jävla mycket hur hon skulle uppfatta situationen, men HON skämdes fan ögonen ur sig. Hon blev helt förvirrad och började mumla nånting osammanhängande och började läsa högt ur texten som står på det där pappret som ligger på McDonald's-brickorna. På andra sidan bordet sitter jag och torkar bort ansiktet från snor och med en hamburgare jag inte längre vill äta.
Kvällen slutade i alla fall med att hon kysste mig så jag gjorde väl i övrigt ett ganska bra intryck, vilket är slutsatsen jag vill dra av det hela.
Nu hade i och för sig inte det nånting med nysningar att göra kom jag på nu.
Men skit samma. Nu vet ni det i alla fall.
Nu ska jag kolla på Wall-E och äta godis och vara ledig imorgon.
PS. Tävlingen fortsätter tills på onsdag, då måste jag senast ha era svar.
Hahahahahahahahhahahaaaaaaaa