INTO THE BROKEBACK WITCH PROJECT
Jag och min kompis solen klockan sju imorse
Om jag skulle beskriva senaste dygnet med filmtitlar, då hade jag nog valt Into the wild, Blair Witch Project och Brokeback Mountain.
Det var nämligen så att jag och juggemaffian, bestående av Ado, Spaso, Mladen och Tony, fick för oss att dra ut i skogen och tälta över natten. Fiska lite, dricka lite öl, grilla lite chorizo, böga med varandra i tälten, och allt annat man gör under ett övernattningsäventyr i skogen.
Det hade hunnit bli mörkare än Fredrik Reinfeldts själ ute, och det hjälpte ju inte att vi körde på en öde väg som jag mer och mer började misstänka skulle leda oss till det förtrollade landet Narnia. I've got a feeling we're not in Kansas anymore, tänkte jag, och fortsatte därmed på temat filmreferenser.
Så småningom kom vi fram till en sjukt fin sandstrand, med en triljard stjärnor på himlen och spegelblankt vatten som reflekterade nämnda stjärnor. Jag blev genast sugen på att skriva mängder av poesi, men det hann jag inte för vi var tvungna att börja hugga ner halva skogen för att kunna styra upp en brasjävel. Se så fin den blev.
Det enda som pajade stämningen lite var att nåt jävla psykfall med spade stod med en pannlampa och grävde på andra sidan viken 50 meter bort. Alltså det var kol-motherfucking-svart ute, i en helt öde skog, och där står han lite random och flåsar och stönar och gräver precis vid vattnet lite gömd i vassen.
Spaso och Tony gick bort för att hitta nåt bra fiskeställe och passerade psykfallet/the shovel killer, och frågade om han visste nåt bra ställe att fiska på. "Ehh... i vattnet?" hade han svarat. Så frågade dom vad han höll på med egentligen. "Ehh... jag gräver lite" fick dom till svar.
Lägg till creepy psycho-musik i bakgrunden och vi har oss en skräckfilm som heter duga.
Han verkade riktigt skum tyckte Spaso, så om ni läser i tidningarna i veckan om nån person som försvunnit lite mystiskt så vet jag var polisen kan leta nånstans.
Sen satt vi uppe till två-tre på natten och drack öl runt brasan, beväpnade med yxa och kniv ifall vi skulle få påhälsning av Hannibal Lecter från ingenstans. Undrar hur många likdelar han grävde ner egentligen, för han stod där borta ett bra tag och härjade. Ovanstående bild är från imorse när vi packade ihop, och den röda cirkeln markerar var Charles Manson-mannen stod nånstans. Jävla dåre.
Men vi överlevde natten i tälten i alla fall. Jag och Ado låg i det lilla bortre tältet på bilden, lika stort som ett cigarettpaket ungefär. Men vi fick plats. Mysigt som fan. Ado la sig tätt bakom mig och flåsade mig i nacken, det var också mysigt, men det blev lite obekvämt när ficklampan som han uppenbarligen hade i fickan började tryckas mot min rygg efter ett tag. Men men.
Tidigt så in i helvete på morgonen drog vi i alla fall iväg till ett annat ställe för att fiska. Jag knep den här rackaren på första kastet. En laxfilé på 12 kilo, inga konstigheter.
Sen drog vi till en liten vik i Gustavsbergs Hamn där vi hittade den här fina och övergivna båten som vi klättrade upp på för att fiska vidare.
Enligt skylten på båten fick man inte ha smutsiga händer om man befann sig ombord, eller om det betydde att man inte fick att svarta handskar, jag vet inte, men eftersom ingen av oss hade det så var det ju inga problem för oss att fiska vidare...
Och när fiskedagen nådde sitt slut räknade vi ihop dagens fångst. Tretton gäddor, tjugofyra abborrar, en gös (ankans pappa, internskämt), och fem grenar.
Astrevligt intitativ detta. Nästa sommar blir det repris, då ska vi fan dra ihop 50 pers, minst.
Jaja... over and out.
Så mycket jag önskar att jag kände dig personligen och fick äran att spendera en helg med dig nån gång. Skulle sitta hela söndagkvällen och trycka "uppdatera"-knappen på din blogg för att få läsa DINA ord vad vi gjort för något.
Skulle vara så jävla roligt :) Kan vi lära känna varandra ellöööör?