EMILS MATHÖRNA
Jag må vara dålig på många saker i livet. Allt från enkla matteuppgifter till att knyta mina skosnören utan att behöva be en vuxen om hjälp. Att komma ihåg ifall man ska torka sig innan eller efter man varit på toaletten kan jag tycka är svårt ibland. Eller att växla mellan att sätta fram höger och vänster fot när man ska promenera. Allt för ofta råkar jag nämligen bara flytta fram ena foten medan jag står kvar med den andra, tills jag så småningom har gått ner i en ofrivillig samt smärtsam spagat utan att kunna ta mig upp igen. Och det här med tandborstning är för mig samma sak som rymdforskning är för en gravt efterbliven chimpans. Jag kan stå och borsta mig i pannan, örat och i näsan med en sopkvast som tandborste och senap som tandkräm, tills jag börjar gråta av frustration över att inte lyckas med det jag gick in i badrummet för att göra.
Men köttfärs... det kan jag fan laga.
Och det ska jag laga nu.
Vad har jag då i köttfärsen, undrar kanske ni kockaspiranter där ute? Jo, om ni fortsätter läsa i ungefär en minut till (eller tre och en halv timme om ni lider av dyslexi) så ska jag berätta.
Jag har först och främst... KÖTTFÄRS! Mycket vital ingrediens detta.
Sen brukar jag köra med krossade tomater med chilismak, creme fraiche med paprika & chilismak, marinerad vitlök, majs, gul och röd paprika, champinjoner, tärnad fetaost, hackad rödlök (mycket viktigt att den är hackad så ni inte lägger i en jävla tennisbollsformad lökjävel i pannan), en blandning av diverse kryddor typ svartpeppar och basilika och salt och sånt ni vet, tomatpuré, mild salsasås och säkert har jag lite andra trix jag brukar göra som jag inte minns just nu.
Sen brukar jag själv langa i lite jordnötter eller cashewnötter på min portion, för det är rysligt gott. Toppa med lite fräsch sallad och parmesan och du är good to go. Hur låter det?
Nån gång ska jag berätta om min legendariska köttgryta också.
Bon apetit!
Jomen du, ja tack. Det skulle inte sitta fel nu.